Ett stenkast från storstaden. Ett hjärtslag från framtiden.

För dem som idag tar en promenad genom Hagalunds gamla arbetsplatsområde uppenbarar sig ett mycket distinkt arkitektoniskt drag: teglet.

När lokala industrier växte fram här för snart ett sekel sedan, var tegel det självklara valet. Då för att det var slitstarkt och praktiskt. Idag uppskattas det röda teglet lika mycket för sin beständighet som för sin skönhet. De senaste decennierna har det gamla teglet också kommit att bli en omhuldad estetisk symbol för omdaningen från industri- till kunskapssamhälle, när moderna techbolag och bostäder har tagit över gamla industrifastigheter. En blottad tegelvägg har blivit ett eftertraktad estetiskt uttryck.

När nya Södra Hagalund växer fram ur Hagalunds gamla arbetsplatsområde, är teglet den kanske viktigaste delen av det historiska uttrycket som bevaras – och återanvänds.

– Estetiskt ger teglet en industribetoning, en förnimmelse av den arkitektur som finns där idag. På så sätt blir tegelinslag i de nya husen en hyllning till områdets historia, säger Anna Kullendorff, Affärsutvecklingschef på Humlegården.

Just nu utreds möjligheterna om det går att ge materialet ett andra liv genom att till exempel återanvända tegel från de gamla industribyggnaderna. Det är inte klart ännu om det går, men det är sådana detaljer som är utmärkande för de höga krav på estetik och detaljer som karaktäriserar byggandet Södra Hagalund menar Anna Kullendorff.

– Tegel har idag blivit så mycket mer än bara tegel. Det är ett fantastiskt uttrycksfullt material, som står för både historia och hållbarhet, säger Pål Norén, arkitekt på SAR/MSA vid Archus Arkitekter som på uppdrag av Humlegården bistår i utvecklingen av flera av byggnaderna i Södra Hagalund.

”Fjäril vingad syns på Haga…”

Redan under 1700-talet var det stora grönområde som sträckte ut sig längs Brunnsvikens västra strand, ombesjunget för sin sköna natur – som i de berömda stroferna av Bellman. Det var Gustav III som beslutade att anlägga en lustpark här, efter att under en Italienresa ha inspirerats av den Romerska campagnan – det vackra, kuperade naturområde som omger Rom.

Södra Hagalund är placerad i mitten av det vidsträckta, sammanhängande grönområde i Stockholm som kallas Nationalstadsparken, som sträcker sig från Djurgården i söder till Hagaparken och Ulriksdal i norr. Tio minuters promenad från Södra Hagalund ligger en av världens vackraste exempel på en klassisk engelsk park – vilket British Garden Society har utnämnt Hagaparken till.

Men det gröna börjar faktiskt redan på andra sidan gatan. I början av 1800-talet påbörjades arbetet med Norra begravningsplatsen, som idag är lika mycket ett grönområde och en skulpturpark som en viloplats. Flera av de främsta arkitekterna, formgivarna och konstnärerna i den svenska historien har satt sin prägel på begravningsplatsen, däribland Gunnar Asplund, Ivar Tengbom och Sigurd Lewerentz. Här finns också konst av Carl Eldh och Carl Milles. Till Södra Hagalund kommer en helt ny entré till Norra begravningsplatsen att skapas. När den nya stadsdelen byggs är kopplingar till dessa världsunika grönområden viktiga – men även i Södra Hagalund kommer grönskan att vara märkbar.

– Vi kommer inte bara bevara den biologiska mångfald som finns utan tillföra mer grönska i form av gröna stråk och zoner, säger Anna Kullendorff, Affärsutvecklingschef på Humlegården. I norra delen ligger Hagalundsparken med hundraåriga ekar, som kommer bevaras.

– De har en viktig ekologisk funktion, men de kommer också sätta sin prägel på stadsdelen, säger Camille Löfgren. Även på taken ska det gröna frodas i Södra Hagalund, med terrasser som upplåts åt gräsytor, odling och växthus.

Våren 2020 påbörjades arbetet med den nya dragningen av Stockholms tunnelbanenät. Från Arenastaden sträcker sig linjen till Odenplan, och därifrån vidare till Centralen. När den står färdig 2028 kommer 80 000 människor att arbeta i närområdet.

Längs linjen kommer tre nya stationer att byggas: Hagastaden, Södra Hagalund och Arenastaden. I Södra Hagalund möjliggör den nya linjen framväxten av en helt ny stadsdel.

– Tunnelbanan är startskottet för utvecklingen av hela området. Stationen blir också det naturliga hjärtat och samlingsplatsen i Södra Hagalund, säger Anna Kullendorff, Affärsutvecklingschef på Humlegården.

Den som i framtiden besöker Södra Hagalunds nya tunnelbanestation kommer att uppleva hur närområdets kreativitet, ljus och natur följer med ned i underjorden. I ett sju meter högt bergrum kommer en hemlig värld att öppna upp sig.

– Jag vill ta ned ljuset i underjorden och med hjälp av drömska ljusspel ta besökarna till en annan värld, säger konstnären Pia Törnell, som står för den konstnärliga utsmyckningen. Hon har inspirerats av rumsligheten hos tempel, katedraler och gamla välvda europeiska järnvägsstationer, där ljuset liksom strilar in. Men inspirationen har också kommit från folksagor och myter, som Bergakungens sal. Törnell, som har en bakgrund som internationellt prisad keramiker vid Rörstrand, kommer att arbeta med ljusspel, keramik och glas i vitt och grönt för att åstadkomma effekten.

– Det vita ljuset kommer att ge lätthet och harmoni, medan det gröna symboliserar kopplingen till naturen. En klorofyllenergi som väcker lugn och trygghet.

Pappmodell som illustrerar takvalvet i kommande tunnelbanan signerad Pia Törnell

Pappskiss av handgjort specialkakel

Ett hjärtslag, och så ett till, och ett till.

1958 föddes framtiden i kvarteret Kassaskåpet i Södra Hagalund. Med hjälp av två kiseltransistorer och ett par batterier gjutna i en skokrämsburk, skapade Åke Senning och Rune Elmqvist vid Järnh Elektriska världens första pacemaker. Den opererades samma år in i patienten Arne Larsson på Karolinska sjukhuset, och fick för första gången på åratal hans hjärta att slå i en jämn rytm. I det närliggande kvarteret Instrumentet sägs en annan livräddande svensk uppfinning ha kommit till: trepunksbältet.

Att framtiden har formats i Södra Hagalund är egentligen inte så konstigt. Hagalunds arbetsplatsområde – med sina småskaliga fabriker, kontor och industrilokaler, sin forskning och tillverkningsindustri – etablerades samtidigt som det svenska folkhemmet tog form. I söder byggdes vid samma tid Karolinska sjukhuset och Institutet med sin världsledande forskning.

Hagalunds arbetsplatsområde försåg inte bara det framväxande moderna Sverige med världsledande innovation, utan också med bröd, karameller, stålfjädrar, skyltar, kassaskåp och tvål. Ett fåtal företag lever kvar sedan start, men framför allt har Södra Hagalund karaktäriserats av ständig förändring. De tegelröda industrilokalerna hyser idag allt från konstnärsateljéer och musikstudios till klätterväggar. Men innovationen finns kvar, i form av avancerad medicinsk forskning. Ett sådant företag är Scandinavian Biopharma som i sin forskning om vaccin stöds av bland annat Bill och Melinda Gates Foundation och WHO.

När Hagalunds gamla arbetsplatsområde nu ska omvandlas till stadsdelen Södra Hagalund, är just innovationskraft och företagande två viktiga beståndsdelar. I blandstaden Södra Hagalund möts moderna boenden och arbetsplatser. I direkt anslutning till Karolinska Science Park i söder är Södra Hagalund en del av norra Europas viktigaste life science-kluster.

Teknologi och innovationskraft kommer enligt Anna Kullendorff, affärsutvecklingschef på Humlegården Fastigheter, att ha en självklar närvaro när den nya stadsdelen tar form. Men stadsdelen kommer inte bara att attrahera innovativa företag – smarta tekniska lösningar kommer också prägla levnads- och boendemiljön. – Idag pratar vi mycket om smarta fastigheter. Artificiell intelligens håller på att förändra hur byggnader fungerar i grunden, säger Anna Kullendorff.

I smarta fastigheter kopplas byggnader upp med molntjänster och effektiviseras med hjälp av artificiell intelligens. – En smart fastighet anpassar sig efter dem som bor där, säger Anne Håkansson, professor i data- och systemvetenskap vid UIT i Norge och KTH i Stockholm. Hon forskar om artificiell intelligens och smarta samhällen.

En av de stora vinsterna är enligt Håkansson klimatpåverkan. – Artificiell intelligens kan analysera och effektivisera värme, ljus och elförbrukning i en byggnad, och anpassa det efter de boendes vanor. Den kan också se till att utnyttja den mest energivänliga källan vid en viss tidpunkt, till exempel anpassa energiförbrukningen efter väderrapporter – solpaneler när det ska bli sol eller vindkraft när det blåser, säger Håkansson.

Men hon poängterar att det bara är ett exempel. – Vi kommer att samla in mycket mer information om vår levnadsmiljö, med uppkopplade mätare som läser av fukt, värme, luftkvalitet och radon

Anne Håkansson menar att mycket av denna utveckling ligger ungefär tio år bort, men att hem redan idag integreras med AI genom till exempel Google Home.

– Just drift av fastigheter kommer att bli mycket smartare, med intelligenta tvättmaskiner, hissar och värmesystem som lagar sig själva, eller som på egen hand ringer till support när något har gått fel. Anna Kullendorff från Humlegården Fastigheter menar att det är viktigt att bygga smart när man bygger nytt.

– Att bygga nytt är alltid en belastning på miljön, men även driften har en stor en klimatpåverkan. Där kan AI göra stor skillnad. Det är vårt ansvar att bygga så hållbara och smarta fastigheter som möjligt, säger hon.

Att planera för hur vi kommer att bo och arbeta om ett decennium och framåt är en stor utmaning. Den digitala utvecklingen, med nya tjänster, näthandel och stora förändringar på arbetsmarknaden, ställer stora krav på flexibilitet. Det har också påskyndats av pandemin. – Den digitala utvecklingen på det här området har tagit ett jättekliv det senaste året. Vi har förflyttat oss flera år framåt, säger Anna Kullendorff, som menar att ny teknik inte är något självändamål. Det viktigaste är hur tekniken kan underlätta och förbättra livet för människor genom bra och smarta livsmiljöer.

– Tekniken möjliggör ett modernt liv och vi ser ändrade beteenden i våra livsmönster där tekniken kan vara ett viktigt hjälpmedel. Egentligen handlar det inte om teknik utan om människor, säger Anna Kullendorff. Hon ser en jättestor efterfrågan på allt från smarta delningstjänster, till flexibla ytor som kan vara kontor en dag, ett showroom nästa, och göras tillgängligt för boenden på kvällar och helger.

– Det är dyrt att bo i Stockholm och inte särskilt effektivt att ha ytor som står tomma vissa tider på dygnet. Vi tror att den ständiga aktiviteten också är något som skapar mer liv, rörelse och trygghet. När Södra Hagalund byggs är flexibilitet och delningsekonomi två viktiga aspekter, menar Kullendorff. Ett exempel är boxar på innegårdarna, där de boende kan hämta och lämna sådant som de lånar av varandra.

– Hållbarhet är i vårt DNA. Delningsekonomi och smarta lösningar och tjänster är en viktig del av hållbarhetsarbetet. Vi vill bygga in dessa redan från början och samtidigt skapa en flexibel grund så att framtidens smarta lösningar också har en självklar plats i Södra Hagalund. Det ska vara möjligt att addera lösningar, tjänster och sätt att umgås på som vi inte känner till idag. Vi bygger för framtiden, säger Anna Kullendorff, Affärsutvecklingschef på Humlegården.